Men se så intressant, Bryan tar här upp lite saker som jag redan funderat över och tagit upp. Skönt att se att man inte helt varit ute och cyklat!

Kapitlet handlar om hur man kan utnyttja digital storytelling i sin undervisning. Jag tvekar inte en sekund på att det är möjligt, jag anser precis som Bryan att många elever skulle lockas av den här typen av pedagogik, med en teknik som dom är uppvuxna med. Tyckte det var intressant det där med att vi vuxna, föräldrar och pedagoger, pratar det tekniska språket som ett andraspråk medan våra ungdomar talar det flytande. 

Bryan fortsätter med att påpeka vikten av att kunna sitt ämne innan man kan modifiera det och göra det till en digital storytelling. På så sätt slår man ju flera flugor i en smäll, att få lära sig ett nytt ämne (alternativt fördjupa sig i något man redan kan), arbeta kreativt, skapande och tematiskt och samtidigt kanske lära sig lite nya verktyg.

Tidigare har jag funderat lite över tidsaspekten för mig som pedagog och Bryan påpekar här hur viktigt det är att inse att det inte är något man gör på en kväll utan att det tar lång tid. Han visar på hur man på hans workshops lägger ner tre dagar på ett arbete och som pedagog är det sällan man har den tiden (om det inte är något man är intresserad av, jag har insett att man då kan sitta dygnet runt utan att få betalt för det).

Rekommendationen från Bryan är att introducera storytelling i skolan, för även om det är en del av deras vardagliga liv så kan det vara bra att ta fram exempel och kunna diskutera.



Leave a Reply.