Uppgiftsbeskrivning
Kursens avslutande uppgift ger dig möjlighet att fördjupa dig i valfri tillämpning som du finner särskilt intressant och tror kan vara användbar för att arbeta med digitalt berättande och kreativt lärande i undervisning.
Uppdraget består i att planera för en undervisningssituation (uppdelad på en el flera lektionstillfällen) omkring din valda tillämpning. För att kunna göra detta behöver du sätta dig in i tillämpningen på ett tillräckligt bra sätt. Ditt arbete redovisas i form av en med tillhörande lärarhandledning. Du ska också redovisa ett exempel på resultat från din planerade aktivitet.
Börja med att fundera omkring vilka sammanhang du tror att digitalt berättande kan bidra till lärande på ett positivt sätt. Välj utifrån din egen arbetssituation eller studieinriktining. Antingen fokuserar du på processen att lära sig vald tillämpning och argumenterar då för vilka kompetenser och färdigheter som tränas i samband med ett sådant arbete. Du kan också fokusera på något skolämne (t ex språk) eller ämnesövergripande tema där berättarprocessen stödjer lärandet.
I din planering behöver du beakta målgruppens ålder, kön (se t ex http://techsavvygirls.asu.edu/index.htm), etnicitet, barn med särskilda behov etc.
Kartlägg (beskriv och motivera) på vilket sätt den tillämpning du väljer att arbeta med kan användas som stöd för att hjälpa eleverna att nå upp till de kunskapsmål som anges i skolans styrdokument (skola/fritidshem).
Här är ett exempel på mål med ett Scratch-baserat arbete (introduktion till programmering från Royal Society of Edinburgh):
Några exempel på frågeställningar att beakta under ditt arbete:
Redovisning
I denna uppgift förväntas du redovisa
Uppdraget består i att planera för en undervisningssituation (uppdelad på en el flera lektionstillfällen) omkring din valda tillämpning. För att kunna göra detta behöver du sätta dig in i tillämpningen på ett tillräckligt bra sätt. Ditt arbete redovisas i form av en med tillhörande lärarhandledning. Du ska också redovisa ett exempel på resultat från din planerade aktivitet.
Börja med att fundera omkring vilka sammanhang du tror att digitalt berättande kan bidra till lärande på ett positivt sätt. Välj utifrån din egen arbetssituation eller studieinriktining. Antingen fokuserar du på processen att lära sig vald tillämpning och argumenterar då för vilka kompetenser och färdigheter som tränas i samband med ett sådant arbete. Du kan också fokusera på något skolämne (t ex språk) eller ämnesövergripande tema där berättarprocessen stödjer lärandet.
I din planering behöver du beakta målgruppens ålder, kön (se t ex http://techsavvygirls.asu.edu/index.htm), etnicitet, barn med särskilda behov etc.
Kartlägg (beskriv och motivera) på vilket sätt den tillämpning du väljer att arbeta med kan användas som stöd för att hjälpa eleverna att nå upp till de kunskapsmål som anges i skolans styrdokument (skola/fritidshem).
Här är ett exempel på mål med ett Scratch-baserat arbete (introduktion till programmering från Royal Society of Edinburgh):
- identify the major parts of the Scratch environment
- understand how sprites and blocks work and interact
- understand the concept of a computer program as a set of instructions
- work with simple animation and sound
- understand parallel v sequential execution of instructions
Några exempel på frågeställningar att beakta under ditt arbete:
- Hur kan arbetet med digitalt berättande kompletteras med andra resurser/arbetsmetoder för att nå kunskapsmålen (t ex övning med Quizlet etc.)
- Hur skapar man övningar för olika kunskapsnivå (grundläggande övningar som alla förväntas klara av --> ev. fördjupningsuppgifter)
- Hur ska aktiviteten introduceras? ”Activity starters” (brainstorming), räknesagor/berättelser, arbetsteman?
- Aktivitetens relevans utifrån skolans olika ämnen
- Vilka av kunskaper och färdigheter (kompetenser) tränas/utvecklas?
- Vad finns det för värde i att låta eleverna engagera sig i de ”communities” som finns omkring dessa tillämpningar?
- Hur kan arbetet utvärderas och elevernas kunskapsutveckling bedömas?
Redovisning
I denna uppgift förväntas du redovisa
- ett praktiskt arbetsexempel (exempel på vad som kan skapas på den planerade lektionen/lektionerna)
- Lärarhandledning
- Utförlig lektionsplanering med följande innehåll:
- Försättsblad med ditt namn och namnet på vald tillämpning
- Beskrivning hur din planering svarar mot de mål som finns beskrivna i skola styrdokument för det ämne/område du valt
- En reflektion omkring hur arbetet kan utvärderas och elevernas måluppfyllelse kan bedömas
- Planerade aktiviteter
- Ett avslutande avsnitt där du med stöd av kurslitteratur, artiklar och webbresurser motiverar och argumenterar för upplägget av din undervisning. Såväl styrkor som svagheter bör belysas
Min grupp
Jag jobbar i en särskoleklass på högstadiet. Jag har sju elever, fem som läser utifrån grundsärskolans kursplaner och två som bedöms utifrån träningsskolans kursplan men som fortfarande gör samma saker som övriga i klassen. Eleverna går i åren 8, 9 och 10. Här hittar man fyra flickor och tre pojkar, varav en är från ett annat land och har utöver sin utvecklingsstörning även stora svårigheter med svenska språket. För att lätt förklara hur jag lägger upp min undervisning i vanliga fall så handlar det om att tänka på att de är alla tonåringar men med en kunskapsnivå från år 3 till år 5.
I september 2012 fick eleverna egna bärbara datorer men först efter jul släppte vi hem datorerna. Datorkunskaperna är spridda i klassen där vissa är vana med att använda datorn och tar åt sig av instruktionerna väldigt snabbt medan vissa tar lite längre tid på sig. Dock har alla nu vant sig med maskinen och eleven som i början mest ville datorn i golvet är nu ganska bra kompis med den.
Tidigare har vi bland annat jobbat med word, powerpoint, publisher och bildbehandlingsprogram online. Mitt första försök till undervisning skedde genom att jag jobbade på smartboarden, eleverna gjorde samma sak som jag på sina datorer och fick sedan en uppgift, något som misslyckades då eleverna snabbt glömde vad det var jag hade visat. Mitt andra försök inleddes på samma sätt, jag visade på tavlan, eleverna följde efter men istället för att ge ut en skriftlig uppgift så gjorde jag uppgifterna i form av små korta filmer som behandlade varje del för sig. Detta fungerade mycket bättre. När det så var dags att testa publisher gjorde vi ett antal sidor gemensamt där varje sida hade ett liknande upplägg och efter ett par gånger så klarade eleverna av det själva med enkla instruktioner. En del vågar sig dessutom på att testa nya saker och komma med ideér.
Kan nämnas att det i min klass utöver mig finns ytterligare en pedagog och en assistent. Dessa har inte samma vana av digitala verktyg som jag så när jag ger mig i kast med lite mer ”annorlunda” verktyg som publisher och nu audacity sätter jag dom ordentligt i smeten genom att de måste lära sig själva också. Jag har även en assistent som stöd för eleven med annat språk, men denne har stora svårigheter för arbete med datorn.
Detta är då den grupp jag har att arbeta med i min fördjupningsuppgift.
I september 2012 fick eleverna egna bärbara datorer men först efter jul släppte vi hem datorerna. Datorkunskaperna är spridda i klassen där vissa är vana med att använda datorn och tar åt sig av instruktionerna väldigt snabbt medan vissa tar lite längre tid på sig. Dock har alla nu vant sig med maskinen och eleven som i början mest ville datorn i golvet är nu ganska bra kompis med den.
Tidigare har vi bland annat jobbat med word, powerpoint, publisher och bildbehandlingsprogram online. Mitt första försök till undervisning skedde genom att jag jobbade på smartboarden, eleverna gjorde samma sak som jag på sina datorer och fick sedan en uppgift, något som misslyckades då eleverna snabbt glömde vad det var jag hade visat. Mitt andra försök inleddes på samma sätt, jag visade på tavlan, eleverna följde efter men istället för att ge ut en skriftlig uppgift så gjorde jag uppgifterna i form av små korta filmer som behandlade varje del för sig. Detta fungerade mycket bättre. När det så var dags att testa publisher gjorde vi ett antal sidor gemensamt där varje sida hade ett liknande upplägg och efter ett par gånger så klarade eleverna av det själva med enkla instruktioner. En del vågar sig dessutom på att testa nya saker och komma med ideér.
Kan nämnas att det i min klass utöver mig finns ytterligare en pedagog och en assistent. Dessa har inte samma vana av digitala verktyg som jag så när jag ger mig i kast med lite mer ”annorlunda” verktyg som publisher och nu audacity sätter jag dom ordentligt i smeten genom att de måste lära sig själva också. Jag har även en assistent som stöd för eleven med annat språk, men denne har stora svårigheter för arbete med datorn.
Detta är då den grupp jag har att arbeta med i min fördjupningsuppgift.
Läroplan för grundsärskolan 2011
Okej, läroplanen. Hur kan jag förankra mina planer för Audacity i styrdokumenten?
Bild
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att framställa egna bilder med olika uttrycksformer, tekniker och material. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna stärker tilltron till sin egen förmåga att arbeta kreativt på ett undersökande och problemlösande sätt. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får erfarenheter av medier, film, foto, design, arkitektur, konst och olika miljöer.
Centralt innehåll
I årskurs 7-9
Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
Bild
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att framställa egna bilder med olika uttrycksformer, tekniker och material. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna stärker tilltron till sin egen förmåga att arbeta kreativt på ett undersökande och problemlösande sätt. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får erfarenheter av medier, film, foto, design, arkitektur, konst och olika miljöer.
Centralt innehåll
I årskurs 7-9
- Kombinationer av bild, ljud och text, till exempel serier och film.
Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
E Eleven kan medverka i att framställa olika typer av berättande och informativa bilder och i att arbeta med olika verktyg, tekniker och material.
Dessutom bidrar eleven till att kombinera bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar. |
C Eleven kan på ett delvis fungerande sätt framställa olika typer av berättande och informativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material.
Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna till viss del samspelar. |
A Eleven kan på ett väl fungerande sätt framställa olika typer av berättande och informativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material.
Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar väl. |
Musik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att använda sin röst, musikinstrument och digitala verktyg.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att musicera, röra sig och dramatisera enskilt och i grupp. Genom att på detta sätt bearbeta och skapa musik ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kreativitet, musikalitet och tilltro till sin förmåga att sjunga och spela.
Centralt innehåll
I årskurs 7-9
Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att använda sin röst, musikinstrument och digitala verktyg.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att musicera, röra sig och dramatisera enskilt och i grupp. Genom att på detta sätt bearbeta och skapa musik ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kreativitet, musikalitet och tilltro till sin förmåga att sjunga och spela.
Centralt innehåll
I årskurs 7-9
- Musik i kombination med andra uttrycksformer, till exempel film, drama, dans och rörelse.
- Musikens funktion i samtida medier, till exempel film, reklam och datorspel.
- Musikassociationer: bilder, känslor, åsikter och berättelser som kan uppstå när man lyssnar på musik.
Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
E
Eleven kan medverka i att kombinera musik med andra uttrycksformer och i att improvisera och skapa kompositioner. |
C
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner. |
A
Eleven kan på ett väl fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner. |
Svenska
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer.
Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer.
Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.
Centralt innehåll
I årskurs 7-9
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer.
Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer.
Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.
Centralt innehåll
I årskurs 7-9
- Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.
- Digitala kommunikationsverktyg.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
E
Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte. |
C
Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpassning till mottagare och syfte. |
A
Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte. |