Okej, läroplanen. Hur kan jag förankra mina planer för Audacity i styrdokumenten?

Bild
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att framställa egna bilder med olika uttrycksformer, tekniker och material. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna stärker tilltron till sin egen förmåga att arbeta kreativt på ett undersökande och problemlösande sätt. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras. 
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får erfarenheter av medier, film, foto, design, arkitektur, konst och olika miljöer.

Centralt innehåll
I årskurs 7-9
  • Kombinationer av bild, ljud och text, till exempel serier och film.



Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9

E Eleven kan medverka i att framställa olika typer av berättande och informativa bilder och i att arbeta med olika verktyg, tekniker och material.
Dessutom bidrar eleven till att kombinera bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar.

C Eleven kan på ett delvis fungerande sätt framställa olika typer av berättande och informativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material.
Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna till viss del samspelar.

A Eleven kan på ett väl fungerandesätt framställa olika typer av berättande och informa­tiva bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material.
Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar väl.

Musik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att använda sin röst, musikinstrument och digitala verktyg.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att musicera, röra sig och dramatisera enskilt och i grupp. Genom att på detta sätt bear­beta och skapa musik ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kreativitet, musikalitet och tilltro till sin förmåga att sjunga och spela.

Centralt innehåll
I årskurs 7-9
  • Musik i kombination med andra uttrycksformer, till exempel film, drama, dans och rörelse.
  • Musikens funktion i samtida medier, till exempel film, reklam och datorspel.
  • Musikassociationer: bilder, känslor, åsikter och berättelser som kan uppstå när man lyssnar på musik.

Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
E
Eleven kan medverka i att kombinera musik med andra uttrycksformer och i att improvisera och skapa kompositioner.
C
Eleven kan på ett delvis fungerandesätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner.
A
Eleven kan på ett väl fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner.

Svenska
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. 
Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer.
Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.

Centralt innehåll
I årskurs 7-9
  • Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.
  • Digitala kommunikationsverktyg. 
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
E 
 Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer.
I arbetet med presen­tationernamedverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier.
Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll ochbidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte.

C 
 Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt.
I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis ändamålsenligt sätt.
Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpass­ning till mottagare och syfte.

A 
 Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt.
I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ettändamålsenligt sätt.
Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte.
 
Jag jobbar i en särskoleklass på högstadiet. Jag har sju elever, fem som läser utifrån grundsärskolans kursplaner och två som bedöms utifrån träningsskolans kursplan men som fortfarande gör samma saker som övriga i klassen. Eleverna går i åren 8, 9 och 10. Här hittar man fyra flickor och tre pojkar, varav en är från ett annat land och har utöver sin utvecklingsstörning även stora svårigheter med svenska språket. För att lätt förklara hur jag lägger upp min undervisning i vanliga fall så handlar det om att tänka på att de är alla tonåringar men med en kunskapsnivå från år 3 till år 5. 

I september 2012 fick eleverna egna bärbara datorer men först efter jul släppte vi hem datorerna. Datorkunskaperna är spridda i klassen där vissa är vana med att använda datorn och tar åt sig av instruktionerna väldigt snabbt medan vissa tar lite längre tid på sig. Dock har alla nu vant sig med maskinen och eleven som i början mest ville datorn i golvet är nu ganska bra kompis med den.

Tidigare har vi bland annat jobbat med word, powerpoint, publisher och bildbehandlingsprogram online. Mitt första försök till undervisning skedde genom att jag jobbade på smartboarden, eleverna gjorde samma sak som jag på sina datorer och fick sedan en uppgift, något som misslyckades då eleverna snabbt glömde vad det var jag hade visat. Mitt andra försök inleddes på samma sätt, jag visade på tavlan, eleverna följde efter men istället för att ge ut en skriftlig uppgift så gjorde jag uppgifterna i form av små korta filmer som behandlade varje del för sig. Detta fungerade mycket bättre. När det så var dags att testa publisher gjorde vi ett antal sidor gemensamt där varje sida hade ett liknande upplägg och efter ett par gånger så klarade eleverna av det själva med enkla instruktioner. En del vågar sig dessutom på att testa nya saker och komma med ideér.

Kan nämnas att det i min klass utöver mig finns ytterligare en pedagog och en assistent. Dessa har inte samma vana av digitala verktyg som jag så när jag ger mig i kast med lite mer ”annorlunda” verktyg som publisher och nu audacity sätter jag dom ordentligt i smeten genom att de måste lära sig själva också. Jag har även en assistent som stöd för eleven med annat språk, men denne har stora svårigheter för arbete med datorn.

Detta är då den grupp jag har att arbeta med i min fördjupningsuppgift.
 
Under bildlektionerna har vi jobbat med konsthistoria men eleverna önskade en paus och jag har då valt att jobba med Audacity, delvis efter den intressanta övningen med "The last man on earth" som vi gjorde här. Nu har det blivit "okejat" med Audacity som fördjupning så då kommer jag presentera mitt arbete här litegrann antar jag. Som jag skrev i forumet, jag vill väldigt ogärna att studierna ska "gå ut över eleverna" på ett negativt sätt som det nog hade kunnat göra om jag skulle försöka stressa ihop ett annat projekt. Börjar misstänka att mina elever är den klass som fått testa mest nya saker i skolan =)
 
Satte igång och titta på GameSalad. Get started lät som en bra plats att börja på och jag hamnade på en youtube-video som skulle presentera vilka olika typer av spel man kunde skapa. Ganska snabbt inser jag att jag inte känner igen det de gör på filmen och ser att filmen är två år gammal. Börjar pilla lite själv men inser att jag nog inte klarar detta på helt egen hand och med tanke på hur mycket annat jag har att göra så tar och backar ett steg och kör på Scratch. Andra program får j
 
Hejsan

I uppgiften står att "Du ska också redovisa ett exempel på resultat från din planerade aktivitet."

Jag antar att ni vill att man ska genomföra den planerade lektionen i grupp och sedan vissa något resultat därifrån. Är ni medvetna om att det är mitten av april och att uppgiften ska vara klar om mindre än 2 månader? Om man nu som jag vill kika på ett annat program än Scratch innebär det att jag till att börja med måste lära mig programmet. Därefter ska uppgiften planeras och genomföras. Det kan jag köpa men samtidigt vet jag hur resten av terminen ser ut och jag känner mig stressad nog för att få till att det jag bör hinna med utöver detta under de få veckor som finns kvar. Maj känns ju knökfull med lovdagar hit, studiedagar dit, utflykter här, gemensamma uppgifter där plus betyg som ska sättas. Att jag därutöver har en särskoleklass som kommer behöva massor med tid (och antagligen mängder av "videor" gjorda av mig) för att få till något gör ju inte mig mindre stressad.

Jag lovar naturligtvis att göra mitt bästa, ska kanske skjuta på min planerade audacitytema till hösten istället... Nåja, det löser sig, frågan är om det blir som man tänkt sig...

Med stressade hälsningar
Sofia


Edit: Kan man skapa ett spel och använda det i undervisningen?
 
Har inte fördjupat mig så mycket i fördjupningen än, men jag har sett att man ska ge sig på ett "programmeringsprogram" som kan användas i klassrummet. Vi fick lite tips på vad man kan välja där Scratch var ett. Min tanke är nog att vidga min värld något så jag ska ge mig på ett nytt program och står och väljer mellan Alice och GameSalad. Min plan nu är att fram till kristihimm titta lite på de olika programmen för att bestämma mig för vilket jag ska välja och under den långhelgen sedan fokusera på uppgiften.

Vad väljer ni andra? Har ni några erfarenheter av endera program?

Svårigheten som jag ser det är att hinna med att genomföra uppgiften i klassrummet. Det är mitten av april och med alla lov och en miljard andra saker som ska göras innan sommarlovet blir det fasansfullt tight! 

Edit:
Verkar som att det lutar mot GameSalad =)
Ibland är det nästan skönt att datorn tar besluten åt en :P
 
Sammanfattning kapitel 12-15

Den finns många arbetssätt runt hur man kan jobba med digitalt berättande. Bryan har valt att fokusera på det sätt som CDS arbetar utifrån. Det var många tips, men kan väl känna att det är ett otroligt stort projekt, 3 dagar, och inget man bara kastar sig in i, varken privat eller pedagogiskt. Men trots detta fick man ändå ett par tankeställare runt vad man ska tänka på.

Kapitel 13 visar olika sätt som internet fungera som inspiration. Jag blev otroligt intresserad av twitterature och 6-ords-historier.

Bryan pratar om många saker där jag personligen känner mig träffad. Hur viktigt det är att publicera för att sedan bearbeta och inte bara sitta på kammaren och pilla utan att få någon respons. I dagens många sociala nätverk kan man få mycket kommentarer som kan få en att utveckla både det projekt man jobbar med nu, men även som person och för framtida projekt. Detta är något man kan jobba mycket med elever runt, bland annat i google drive där man kan arbeta i delade dokument och aktivt kan följa arbetet.

Kapitlet gällande digitalt berättande i undervisningen var lite av en lättnad att läsa. Mycket av det han nämnde var saker jag redan funderat över så det känns verkligen som att jag är på rätt spår. Men som jag nämnde och som även Bryan reflekterar över så är tidsaspekten något av ett ankare som gärna stoppar upp. Hur mycket man än vill något så kan man inte arbeta mer än vad man borde. naturligtvis kan man fortfarande göra saker på sin fritid, men alltför ofta känner i alla fall jag att jag är alldeles för oinspirerad för kreativt arbete när jobbet är slut. Men det kanske bara är jag?

Jag hoppas att framtiden visar sig positiv för kreativt lärande och digitalt berättande. Det är något som både pedagoger, vuxna i övrigt och barn behöver. Som Ken Robinson säger, vi måste sluta arbeta på ett sådant sätt att våra barn tappar intresset för kreativitet.

Mikaela skriver att ”I alla läroplaner och både för elever och pedagoger finns det inslag av reflektion, diskussion, planering, utvärdering och liknande, alla som kan ha bra hjälp av brainstorming metoden tror jag.” I grundsärskolans läroplan kan jag läsa att:

Skolans uppdrag:
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

I de olika kursplanerna nämns kreativitet i syftet hos bild, hemkunskap, matematik, musik och slöjd, men jag kan tänka mig vikten av kreativitet och fantasi i så många fler!

Mikaela verkar även visa en viss ”oro” (eller nåt i den stilen) för allt det nya hon har träffat på i och med boken, men hon verkar inte backa för det som finns och det tycker jag är modigt. Bland det värsta som finns är pedagoger som inte törs för att det är nytt, dom kan inte och dom vill inte verka svaga gentemot sina elever. Ta chansen och lär dig något av dom säger jag till de pedagoger som tänker så! (Inte du Mikaela =))

 
En kort diskussion runt detta sista kapitel.

I de här kapitlet väljer författaren att blicka framåt. Tidigare i boken har han valt att titta bakåt, vi har sett på hur det ser ut idag och nu handlar det alltså om framtiden.

Bryan pekar på det negativa som kretsar runt dagens digitala media. Som exempel kan man nämna hur spelvärlden och dess ”inneboende” påverkas av den världen. Han funderar även på hur han tror att det digitala berättandet kan utvecklas, hur han misstänket att han tror att det framtida berättandet snarare kommer bli mer av ett samarbete än ett ensamt arbete.

Arbetet runt digitalt berättande finns redan i skolan men kan nog bli mer aktuellt. Idag kommer alltfler datorer in i klassrummet och de elever som finns där kan redan en hel del och behöver utmanas för att komma vidare.

 
Efter ett par djupa andetag och en paus för middag lyckades jag få till det. Om det i mitt förra projekt var många filmer från youtube var det här väldigt mycket trial-and-error. Men om jag sätter den där, hur blir det då? Nähä, men om jag tar bort det där, kommer det funka då? Hur jag fick ihop det i slutet vet jag inte... 

Pluff är en liten draken som är skapad av Rober Kjellander. Han finns till för att rädda frukten, även kallad häst, från det stora farliga monstret Finduss.
I min remix har jag valt att försvåra det något för Pluff (hämnd ljuva hämnd) genom att låta attackerna komma från mer än ett ställe. Jag har även redigerat bilderna något, i vissa fall ändrat helt. Robban, det är väldigt lätt att få bort det vita från bilderna, räcker med att du i det inbyggda redigeringsprogrammet väljer färgburken och "färgen" transparent. 

Jag hade ett helsike att få mina monster att röra sig som jag ville. Åt det ena hållet gick det bra, men när man skulle komma från andra fastnade det. Men jag insåg efter ett tag att det var ett script som krockade med ett annat och efter lite pill fick jag det att fungera.

Mitt första problem var att få draken att kunna spruta eld åt båda hållen. Detta började jag med innan jag gav mig på mitt projekt "Toady" men efter jag var klar med blev eldkastarproblemet löst i en handvändning!